Bildstöd och visuellt stöd i skolan - skillnaden, betydelsen och hur vi skaparsamsyn - av Manal Barake
Bildstöd och visuellt stöd - därför behöver vi prata om skillnaden
Av: Manal Barake
Bildstöd och visuellt stöd i skolan – därför behöver vi prata om skillnaden
Av: Manal Barake
I skolans värld pratar vi ofta om hur vi kan skapa en mer tillgänglig och begriplig lärmiljö. Vi använder ord som bildstöd, visuellt stöd, struktur, extra anpassningar och tydliggörande pedagogik. Men trots att vi slänger oss med samma ord betyder de inte alltid samma sak för alla.
Och just därför behöver vi stanna upp, reflektera och fråga oss:
Vad menar vi egentligen när vi säger “bildstöd”?
Vad menar vi när vi säger “visuellt stöd”?
För även om begreppen låter lika är de absolut inte samma sak.
Vad menar vi med bildstöd i skolan?
När jag – Manal Barake – pratar om bildstöd syftar jag på konkreta bilder som hjälper eleverna att förstå, uttrycka sig eller följa instruktioner.
Det kan handla om:
pictogram
tydliga symboler
bildkort
schemabilder
fotografier
stöd för språkförståelse och kommunikation
Bildstöd gör det svåra begripligt, särskilt för elever som behöver språkligt stöd eller tydligare steg-för-steg-instruktioner.
Vad är visuellt stöd i en pedagogisk kontext?
Visuellt stöd är mycket bredare än bildstöd.
Det handlar om all visuell information som gör lärmiljön tydligare.
Exempel:
färgkodning av mappar och material
visuella rutiner i klassrummet
punktlistor för arbetsmoment
time-timers och andra tidsstöd
strukturerade arbetsytor
pilar och markörer i rummet
kombinationer av bild och text
Man kan säga att bildstöd är en del av visuellt stöd – men visuellt stöd är inte begränsat till bilder.
Varför spelar det någon roll att vi skiljer på begreppen?
Om vi inom skolan inte definierar begreppen tillsammans uppstår lätt:
missförstånd i arbetslaget
ojämlika lärmiljöer mellan klassrum
olika förväntningar på arbetssätt
svårigheter att följa upp anpassningar
otydlighet gentemot vårdnadshavare
När en pedagog säger ”Vi måste bli bättre på bildstöd” kan kollegorna tänka helt olika saker – från pictogram till färgmarkeringar. Det gör det svårt att utveckla ett gemensamt arbetssätt.
Gemensamma definitioner skapar en mer tillgänglig skola
Genom att enas om vad vi menar skapar vi:
samsyn
trygghet
likvärdighet
effektivare extra anpassningar
bättre övergångar mellan klasser
tydlighet för eleverna
Jag brukar rekommendera varje arbetslag att skapa en intern ordlista där vi definierar centrala begrepp tillsammans. Det tar inte lång tid, men effekten är stor.
När vi pratar samma språk blir lärandet tydligare för alla
Oavsett om det handlar om bildstöd, visuellt stöd eller någon annan form av tydliggörande pedagogik så är målet alltid detsamma:
att ge eleverna de bästa förutsättningarna att förstå, delta och lyckas.
Och det börjar med något så enkelt – men så kraftfullt – som att vi pratar om vad vi egentligen menar.


Kommentarer
Skicka en kommentar