Hur skapas goda och hälsofrämjande lärmiljöer? - Guide av Manal Barake - Del 1
Hur skolan påverkar barns utveckling och välmående - Manal Barake
Jag, Manal Barake anser att utöver familjen är skolan kanske den viktigaste platsen för barns lärande, hälsa och utveckling. Här tillbringar de en stor del av sin barndom, och en skola som både stöttar och motiverar kan göra enorm skillnad, inte bara för betygen, utan för hela livets möjligheter.
Självklart handlar skolans uppdrag om kunskap, men det stannar inte där. Skolan formar också elevernas sociala och personliga utveckling. När förskola och skola fungerar som bäst kan de både förebygga problem och hjälpa till att kompensera för svårigheter som barnen bär med sig, vare sig de är individuella eller handlar om större strukturer.
Därför är det så viktigt att alla vuxna i skolan vet vad som gynnar elevens hälsa, hur undervisning blir både effektiv och inkluderande, och hur man minskar risken för att någon känner sig mindre värd. För annars kan skolan riskera att bli en plats där elever sorteras, i stället för en plats där alla får växa.
Faktorer som påverkar hälsan - och hur du kan stärka dem
KASAM – känslan av sammanhang är Aaron Antonovskys sätt att beskriva vad som gör att vi mår bra, trots att livet alltid bjuder på utmaningar. I stället för att försöka undvika allt jobbigt menar han att vi ska fokusera på det som faktiskt stärker oss. Det handlar om friskfaktorer, sånt som gör att vi står stadigare.
Kärnan i KASAM består av tre delar: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Begriplighet är känslan av att livet går att förstå, att det som händer inte är ren slump, och att även det oväntade går att reda ut efteråt. Hanterbarhet handlar om att känna att man klarar av vardagens krav, och att man har resurser att luta sig mot, både egna och andras. Meningsfullhet är kanske den mest känslomässiga biten, att känna att man är delaktig och att det man gör faktiskt betyder något.
KASAM är inget färdigt paket man får, utan något som växer genom livet och i mötet med omvärlden. Där blir skolans roll viktig, ju mer begriplig, hanterbar och meningsfull skolan gör lärmiljön, desto starkare sammanhangskänsla får eleverna.
Copingstrategier
En sak som stärker KASAM är att ha fungerande copingstrategier, alltså sätt att både hantera situationer konkret och att ta hand om känslorna som följer. Genom att öva på sådana strategier kan elever få fler verktyg för att må bra. Det kan handla om problemlösning, att söka stöd från andra, ta hjälp av professionella, eller att hitta ljuspunkter genom humor, optimism eller att uttrycka känslor i stället för att bära dem inom sig.
Delaktighet och empowerment
En annan viktig del är delaktighet och empowerment. Det handlar om att få möjlighet att påverka sitt liv och sin hälsa, att känna att man är aktör i sitt eget liv, inte bara passagerare. I skolan innebär det både att varje elev får inflytande över sin egen studiesituation och att eleverna tillsammans får större röst i frågor som rör deras vardag.
Men empowerment är inget som vuxna bara kan “ge” bort. Det är en process som sker tillsammans där vuxna kan skapa förutsättningarna, men elever måste själva växa in i sin egen styrka. När det lyckas blir resultatet en skolmiljö där elever inte bara lär sig mer, utan också känner sig mer trygga, delaktiga och kapabla.
Hur skapar vi lust och trivsel i skolan?
Skolans miljö betyder mer än man kanske tänker på i vardagen. Den fysiska omgivningen, allt från färger och ljus till ljudnivåer och möblering lägger grunden för hur elever och vuxna trivs, mår och faktiskt också lär sig. Det påverkar inte bara koncentrationen, utan också hur vi beter oss mot varandra.
När den fysiska eller psykosociala miljön inte känns bra ökar risken för stress, oro, kroppsliga besvär och till och med för att kränkningar och mobbning får fäste. En trygg miljö handlar därför både om hur saker ser ut och hur det känns att vara där.
För att alla ska må bra behövs också platser för lek, paus och återhämtning. Även där spelar skolans utformning en stor roll, och därför är det klokt att låta eleverna vara med tidigt i planeringen. När både elevens och de vuxnas perspektiv får plats blir resultatet bättre för alla.
Ett konkret sätt att ta reda på hur eleverna upplever sin skola är genom trygghetsvandringar. Då går en grupp elever tillsammans med vuxna runt och fotograferar olika miljöer. Sen tittar man på bilderna tillsammans och pratar om vad som skapar trivsel, och vad som behöver förändras. Det blir ett enkelt men kraftfullt sätt att låta elevernas röster forma en tryggare och mer välkomnande skola.
Checklista när vi planerar förändringar i skolans rum och miljöer
• Interaktioner: Vilka typer av möten och samspel möjliggör rummet? Hur kan elever knyta an till varandra här – och hur skapar utrymmet goda möten mellan elever och vuxna?
• Aktiviteter: Vad går faktiskt att göra i det här utrymmet? Vilka aktiviteter bjuder det in till – och vad är svårt eller omöjligt att genomföra?
• Verktyg: Vilka pedagogiska hjälpmedel och resurser har elever direkt tillgång till i rummet?
• Utvecklingshopp: Signalerar miljön att elever kan växa och utvecklas här? Upplever elever att rummet stödjer deras framsteg och framtidstro?
• Kreativitet: Är rummet helt ”färdigmöblerat”, eller finns det plats för elevernas egna idéer och förändringar? Kan de påverka miljön utifrån någon av punkterna ovan?
Kommentarer
Skicka en kommentar